Escrito por I sommar kommer ZZ Top tillbaka till Sverige med sin The Big One-turné, för sina 32:a och 33:e spelningar på svensk mark, på Dalhalla och i Malmö. Turnéaffischen och namnet antyder att vi har en Eliminator-fokuserad konsert att vänta. Under Eliminator-turnén 1983–1984 – bandets andra, tredje, fjärde och femte Sverigebesök – gjorde de inte mindre än fyra spelningar här. I den här artikeln blickar vi tillbaka på ZZ Tops spelningar i Sverige genom åren.
1969–1979: fokus på USA
Under bandets tolv första år blir det inga Sverigebesök alls. ZZ Top fick tidig framgång i USA redan under 1970-talet, bland annat med albumet Tres Hombres (1973) som nådde topp 10 på de amerikanska försäljningslistorna. Under mitten och slutet av 70-talet turnerade bandet intensivt i Nordamerika, och deras stora “Worldwide Texas Tour” 1976–1977 omfattade ett stort antal spelningar. Mot slutet av decenniet tog de dock en paus från den intensiva turnéverksamheten på grund av utmattning och personliga skäl, något som också bromsade en möjlig expansion utanför USA.
1980-1982: den tidiga relationen till Europa och Sverige
ZZ Tops första Europakonsert ägde rum den 19 april 1980 i Grugahalle i Essen, Tyskland. Spelningen sändes live i det inflytelserika tyska tv-programmet Rockpalast, vilket gav bandet ett visst genomslag inför en stor europeisk publik. Vid den här tiden hade de precis släppt albumet Degüello. Trots klassiker som I’m Bad, I’m Nationwide och Cheap Sunglasses gav albumet inga större framgångar för ZZ Top i Europa, bortsett från en 19:e-plats på den österrikiska albumlistan (Ö3 Austria).
Detta skulle till viss del lossna med det efterföljande albumet El Loco från 1981, som gav bandet en mjukare etablering i Europa. Skivan nådde plats 52 på den tyska albumlistan, 26 på Sverigetopplistan och 88 på den brittiska listan — betydligt bättre placeringar än Degüello och ett tecken på att den europeiska publiken sakta började få upp ögonen för ZZ Top.
Den svenska listplaceringen gav bandet sin allra första spelning i Sverige, den 2 oktober 1981 på Göta Lejon i Stockholm. Göta Lejon ligger på Götgatan på Södermalm, mitt i ett av Stockholms mest kulturellt levande områden. Byggnaden invigdes 1928 som biograf, men kom under 1970- och 1980-talen att utvecklas till en av stadens viktigaste scener för konserter, musikaler och teater. Spelningen här var en relativt intim premiär och setlisten kombinerade 6 låtar från El Loco med 15 redan etablerade 70-talsfavoriter. Publiken fick höra både nyare spår som ”Groovy Little Hippie Pad” och ”I Wanna Drive You Home”, samt livefavoriter som ”Waitin’ for the Bus”, ”Jesus Just Left Chicago”, ”I’m Bad, I’m Nationwide” och ”Cheap Sunglasses”. Bandet rundade av kvällen med en kraftfull encore som inkluderade ”Tube Snake Boogie”, en rad klassiska covers samt de numera obligatoriska avslutningarna ”La Grange” och ”Tush”.
1983-1984: Enorma framgångar globalt med Eliminator
När Eliminator kom 1983 blev det inget långsamt genombrott – albumet exploderade rakt in på Europas topplistor. Den futuristiska mixen av bluesrock, synthar och MTV-estetik träffade helt rätt och gav ZZ Top sitt första stora genomslag i Norden, med 1:a plats i Finland och 13:e plats i både Sverige och Norge. I övriga Europa gick det lika starkt: 4:a i Nederländerna, 11:a i Schweiz, 25:a i Tyskland och 3:a i Storbritannien, där skivan så småningom nådde fyrdubbel platina. Certifieringarna visar samma bild: platina i Schweiz, Finland och Irland, guld i Österrike, Belgien och Nederländerna. Kort sagt – där El Loco bara öppnade dörren, blåste Eliminator upp den på vid gavel. Efter albumets släpp den March 23, 1983 så skulle det inom loppet av 6 månader bli hela 4 besök i Sverige.
Den 17 oktober 1983 uppträdde ZZ Top i Vinterträdgården på Grand Hôtel i Stockholm för en inspelning av SVT:s legendariska Måndagsbörsen, denna gång lett av Jonas Hallberg. Programmet, som blandade intervjuer och liveframträdanden, var under 70- och 80-talet Sveriges främsta scen för internationella rock- och popakter. Bandet gjorde ett set med klassiker som ”Tube Snake Boogie”, ”La Grange”, ”Tush” och Elvis-covern ”Jailhouse Rock”. Trots de enorma framgångarna med Eliminator under året märktes albumet knappt i framträdandet: av kvällens 17 låtar kom bara tre från plattan – ”Got Me Under Pressure”, ”I Got the Six” och ”Sharp Dressed Man”. Inspelningen lever idag vidare som ett samlarobjekt, ofta i form av bootlegs överförda från TV-band.
Denna försiktighet släppte däremot under de efterföljande spelningarna den 19 oktober på Scandinavium i Göteborg och den 21 oktober på Johanneshovs Isstadion i Stockholm. Där tog Eliminator betydligt större plats i setlistan, där man utöver ”Got Me Under Pressure”, ”I Got the Six”, och ”Sharp Dressed Man” även nu spelade ”Gimme All Your Lovin’”, och ”TV Dinners”. Bandet hade nu tagit ett enormt kliv från den relativt intima debuten på Göta Lejon två år tidigare. Spelningarna markerade deras definitiva steg in i det svenska arenasegmentet. På den tiden var just Scandinavium och Isstadion de största och mest prestigefyllda scener internationella rockakter kunde spela på i Sverige. Att ZZ Top nu stod på dessa arenor visade vilken kraftfull resa bandet gjort på rekordtid: från en klubbteater på Södermalm 1981 till landets största inomhusarenor under Eliminator-eran.
Detta var inte slutet på ZZ Tops svenska besök under Eliminator-eran. Den 16 april 1984 återvände de för ett betydligt mer intimt framträdande på Hamburger Börs i Stockholm, ett ikoniskt nöjespalats med helt annan karaktär än arenorna hösten innan. Spelningen fångades delvis i en cirka 20 minuter lång tv-sändning i svensk television, där bandet rev av ”Tube Snake Boogie”, ”Jailhouse Rock”, ”La Grange”, ”Tush” och ”Party on the Patio”.
1985-1990: Afterburner och en minskad närvaro i Europa
Afterburner blev en enorm kommersiell framgång och fortsatte den internationella expansion som Eliminator hade påbörjat. Skivan gick snabbt upp på topplistorna runt om i Europa och visade att ZZ Top nu var etablerade långt utanför den amerikanska marknaden. Albumet toppade listan i Finland och nådde andraplatsen i Schweiz och Storbritannien, medan Tyskland placerade det på en mycket stark tredjeplats. I Sverige gick Afterburner ända upp till tredje plats – ett tydligt steg upp jämfört med Eliminator, som året före stannade på plats tretton.
Relationen till Sverige märktes tydligt när ZZ Top återvände under Afterburner-turnén 1986. Antalet spelningar på Johanneshovs Isstadion utökades till två, och Europaturnén inleddes dessutom just där – ett tydligt tecken på bandets starka fäste i Sverige efter framgångarna med Eliminator och Afterburner. Turnén gjorde tre svenska stopp: 12 och 13 september på Johanneshov samt 14 september på Scandinavium i Göteborg. Succéerna från de två albumen avspeglades också i setlistorna. Av kvällens 18 låtar kom åtta från dessa skivor – fyra från Afterburner (”Can’t Stop Rockin’”, ”Rough Boy”, ”Sleeping Bag”, ”Velcro Fly”) och fyra från Eliminator (”Gimme All Your Lovin’”, ”Got Me Under Pressure”, ”Legs”, ”Sharp Dressed Man”).
Efter spelningen den 14 september 1986 på Scandinavium skulle det dröja fem år innan ZZ Top återvände till Sverige. När Afterburner-turnén avslutades den 21 mars 1987 gick bandet in i en period av ovanlig tystnad: under de följande tre åren spelade de inte en enda konsert. Vid den här tiden befann sig ZZ Top på toppen av sin kommersiella karriär, efter de enorma framgångarna med Eliminator och Afterburner. Men just därför valde de också att dra ned på den intensiva turnéverksamhet som präglat början av 1980-talet. Efter två globala succéalbum och flera år av nästan konstant resande riktade bandet fokus mot studion och arbetet med sitt nästa projekt. Resultatet blev Recycler, som först släpptes 1990.
1991-1995: Slutskedet av ZZ Tops Stockholmfokus
Recycler (1990) blev en tydlig kommersiell framgång, även om den inte nådde de skyhöga nivåer som Eliminator och Afterburner etablerat under bandets mest MTV-drivna år. När Recycler släpptes hade den synthpräglade vågen börjat ebba ut, och publiken sökte sig tillbaka till ett mer traditionellt rockljud – något ZZ Top också gjorde på Recycler med låtar som ”2000 Blues” och ”My Head’s in Mississippi”. Trots skiftet gick Recycler oväntat starkt i Europa. I flera länder matchade albumet – och på vissa håll överträffade – Afterburner. Det toppade listan i Schweiz, nådde 2:a plats i både Sverige och Norge, och blev 4:a i Tyskland. Placeringen i Sverige är dessutom ZZ Tops bästa någonsin. I Storbritannien stannade albumet på åttonde plats, lägre än tidigare men fortfarande en solid framgång. Att skivan dessutom sålde platina i både Sverige och Finland visar att bandet behöll ett starkt nordiskt fäste även efter sina största MTV-år.
När ZZ Top återvände till Sverige den 8 och 9 juni 1991 var det för två konserter på Söderstadion i Stockholm – bandets första renodlade utomhusspelningar i landet. Söderstadion, mest känd som hemmaplan för Hammarby IF, användes bara vid enstaka tillfällen för stora konserter innan arenan revs 2015, vilket gör dessa framträdanden till något av ett undantag i dess historia. Recycler, albumet från 1990, var tydligt närvarande i setlistan. Av kvällens 22 låtar kom fem från den nya skivan – ”2000 Blues”, ”Concrete and Steel”, ”Give It Up”, ”My Head’s in Mississippi” och ”Tell It” – vilket speglade både bandets vilja att lyfta sitt nya, mer råa sound och den starka nordiska responsen på albumet.
Recycler-turnén nådde aldrig Göteborg, men när turnén för Antenna annonserades inför 1994 års Europabesök dök Scandinavium åter upp på spelplanen – deras första framträdande i Göteborg på åtta år. Dagen därpå, den 3 december 1994, återvände bandet även till Stockholm för en spelning i Globen, även det första besöket i huvudstaden sedan 1986. Under denna turné märktes en ovanligt stark betoning på det nya materialet. Hela ”World of Swirl”, ”Pincushion”, ”Breakaway”, ”Fuzzbox Voodoo”, ”PCH” och ”Antenna Head” hämtades från Antenna – vilket innebär att en tredjedel av hela setlistan bestod av låtar från den då färska skivan.
1996-2003: ZZ Top riktar blicken utanför storstäderna
När Rhythmeen släpptes 1996 markerade albumet ZZ Tops efterlängtade återkomst till ett råare, mer renodlat bluesrock-sound. Trots detta döptes den efterföljande turnén inte efter skivan utan fick namnet Continental Safari Tour – ett namn som kom att symbolisera hur bandet nu började röra sig bort från de traditionella storstadsarenorna och ut i andra delar av landet. Det var också denna turné som skulle ge Sverige det mest omfattande besöket av ZZ Top någonsin. Sommaren 1996 gjorde bandet två spelningar utanför storstäderna, i Slottsparken i Finspång och vid Fästningen i Varberg – tydliga tecken på att deras publikbas nu var både bredare och starkare än tidigare. Turnén fortsatte in i början av 1997 med ytterligare tre konserter: på Hovet i Stockholm, Kupolen i Borlänge och Baltiska Hallen i Malmö. Fem spelningar inom loppet av mindre än ett år är anmärkningsvärt mycket för ett internationellt rockband och visar vilken unik ställning ZZ Top hade i Sverige vid denna tid. Bandet var inte längre bara ett arenanamn – de var ett fenomen som drog publik långt utanför de stora metropolerna.
I slutet av 1990-talet fortsatte bandet röra sig i denna riktning. Under denna period släpptes också albumet XXX (1999), deras trettonde studioalbum, vilket befäste att ZZ Top nu var inne i en fas där de blandade sin klassiska identitet med nya uttryck – samtidigt som de behöll en trogen nordisk publik. När ZZ Top återvände till Sverige i början av 2000-talet var det därför med en turnéprofil som i hög grad lutade mot festivaler och utomhusspelningar. Hovet-konserten 3 oktober 2002 var den enda rena arenadatumet i Sverige under denna fas och fungerade som en sorts bro tillbaka till storstadsscenen. Året därpå, sommaren 2003, fortsatte de på samma spår som under Continental Safari-eran: spelningarna 4 juli på Stora Torget i Sundsvall, under Gatufesten, och 5 juli i Rottneros Park i Sunne var ytterligare exempel på hur bandet valde att möta publiken på platser långt från huvudstadens och storstädernas konventionella rockarenor.
2004-2023: ZZ Top överger studioarbete
Efter ett intensivt 1990-tal och tidigt 2000-tal kom en oväntad paus: mellan 2004 och 2008 gjorde ZZ Top inte ett enda Sverigebesök. Det var en markant kontrast mot decennierna dessförinnan, då bandet ofta återkom både till storstäderna och mindre orter. Under denna period fortsatte ZZ Top att turnera internationellt, men Sverige – och i stort sett hela Norden – föll tillfälligt bort från turnéplanerna. Samtidigt släppte bandet nya samlingsutgåvor och liveinspelningar, men inga studioalbum som låg till grund för omfattande världsturnéer, vilket också påverkade hur ofta de besökte Europa. När bandet väl återvände 2009 blev det tydligt att de fortfarande hade en stark publik här. Comebacken skedde med två spelningar: först i Karlstad, sedan på Sweden Rock Festival, där ZZ Top alltid varit ett välkommet namn. Året därpå fortsatte de Europaturnerandet, med konserter på Scandinavium i Göteborg och Annexet i Stockholm under 2010 års världsturné. Dessa spelningar visade att bandet nu främst lutade sig mot sin klassiska repertoar snarare än att turnera nya studioalbum – ett mönster som kom att prägla hela 2010-talet.
Även under 2012 års Europabesök fanns inga direkta albumturnéer i fokus, trots att bandet släppte sitt första studioalbum på nio år, La Futura, samma höst. Undantaget kom 2014, då ZZ Top stod på Gröna Lunds Stora Scen i Stockholm och faktiskt markerade La Futura i turnéprofilen. Den konserten blev unik för decenniet: tre av låtarna i setlistan – Chartreuse, Flyin’ High och I Gotsta Get Paid – kom direkt från den då nya skivan. Det var ett ovanligt tydligt inslag av nytt material i en period då bandet annars nästan uteslutande byggde sina konserter på klassiker från 70- och 80-talet. Under de efterföljande åren fortsatte ZZ Top att göra sporadiska men välbesökta spelningar i Sverige. Sommaren 2016 återkom de med konserter på Dalhalla i Rättvik och Sofiero Slott i Helsingborg, och 2019 firade de sitt 50-årsjubileum med två stora Sverigespelningar – i Uppsala och på Sweden Rock Festival. Inför 2020 hade ZZ Top planerat en rad konserter i Europa, men på grund av covid ställdes dessa planer in. Det skulle dröja till 2024 innan Sverige fick besök igen.
2024-nutid: ZZ Top hittar sitt nya hem i Dalhalla
ZZ Tops återkomst till Sverige sommaren 2024 blev ett laddat ögonblick i bandets historia. Mycket hade hunnit förändras sedan deras senaste besök, inte minst genom förlusten av basisten Dusty Hill, som gick bort 2021 efter drygt fem decennier i bandet. Gibbons, Beard och Hill hade utgjort en av rockhistoriens mest långlivade och igenkännbara trior, en sättning så ikonisk att den nästan blivit en egen symbol för amerikansk boogierock. Tomrummet efter Hill är fortfarande påtagligt hos fansen, men hans egen önskan var att bandet skulle fortsätta. Hans plats fylldes av Elwood Francis, bandets mångårige tekniker, som inte bara hade Hills välsignelse utan även hans förtroende. I Dalhalla den 28 juni 2024 blev det tydligt att Francis axlar rollen med respekt, spelglädje och musikalisk trygghet – ett fint arvtagarskap som hedrar Hills minne snarare än ersätter det.
Dalhalla-spelningen, en del av Elevation Tour, visade ett band som fortfarande rör sig med samma självsäkra elegans: öppningen med “Got Me Under Pressure” satte tonen för en fantastisk kväll. Hela fyra låtar hämtades från det album som gjorde ZZ Top till globalt fenomen. Klassiker från Tres Hombres, El Loco, Degüello, Recycler och till och med det allra första albumet blandades med nyare inslag som “I Gotsta Get Paid”. Den naturliga blandningen av decennier gav konserten en känsla av musikalisk helhetsbild, samtidigt som publiken fick precis den nostalgitripp de längtat efter. Bandet avrundade kvällen med en energifylld trio bestående av “Brown Sugar”, “Tube Snake Boogie” och “La Grange”, vilket fick Dalhallas kalkväggar att vibrera som sällan förr.
I denna kontext framstår 2026 års planerade Sverigespelningar som ett nytt kapitel. Bandet har aviserat två datum, den 26 juni på Dalhalla och den 30 juni på Malmö Arena. Turnéaffischen och namnet antyder att denna turné kommer att luta mycket mot Eliminator, vilket är logiskt med tanke på albumets bestående status som deras största europeiska framgång och dess självklara roll i setlistorna de senaste åren. Efter den starka återkomsten 2024, med en ny banddynamik som både respekterade det förflutna och blickade framåt, blir det därför extra spännande att se hur ZZ Top fortsätter att utveckla sitt arv när de återvänder till Sverige två år senare.
ZZ Tops svenska historia är lång, krokig och full av oväntade svängar – från de första stapplande stegen på Göta Lejon till arenorna, folkparkerna, festivalerna och tillbaka till Dalhallas kalkväggar. Varje epok har speglat var bandet befann sig musikaliskt, men också hur deras relation till den svenska publiken vuxit, djupnat och aldrig riktigt tappat glöden. När de nu återvänder ännu en gång, med en ny sättning men samma envetna drivkraft, blir det tydligt att ZZ Top har ett andra hem i Sverige.
